Jag älskar sommarpratare, ni vet de där som får en halv eftermiddag på sig att berätta om det viktigaste och spela sin favoritmusik. Tänk så sällan man lyssnar på någon så länge, ger någon all den där tiden utan att avbryta eller börja tänka på annat. När jag lyssnar på sommarpratare tycker jag så mycket om dem, det känns som att jag får komma nära, får en chans att förstå deras tankar och känslor.
Och tänk om vi gav våra vänner samma möjlighet? Om vi lyssnade på dem med samma tålamod, bara en halv eftermiddag, så mycket vi skulle få lära oss. Alla borde göra ett sommarprogram och jag skulle så gärna lyssna.
